Oavsett om det är säsongsbetonad energilagring eller det stora löftet om nollutsläppsflyg har väte länge setts som en oumbärlig teknisk väg till koldioxidneutralitet. Samtidigt är väte redan en viktig handelsvara för den kemiska industrin, som för närvarande är den största användaren av väte i Tyskland. År 2021 förbrukade tyska kemiska anläggningar 1,1 miljoner ton väte, vilket motsvarar 37 terawattimmar energi och ungefär två tredjedelar av det väte som används i Tyskland.

Enligt en studie från German Hydrogen Task Force kan efterfrågan på vätgas i den kemiska industrin stiga till mer än 220 TWH innan det fastställda kolneutralitetsmålet uppnås 2045. Forskargruppen, som består av experter från Society for Chemical Engineering and Biotechnology (DECHEMA) och National Academy of Science and Engineering (acatech), fick i uppdrag att utforma en färdplan för att bygga en väteekonomi så att företag, administrativa och politiska aktörer gemensamt kan förstå de potentiella framtidsutsikterna för en väteekonomi och steg som behövs för att skapa en. Projektet har fått ett bidrag på 4,25 miljoner euro från budgeten för det tyska utbildnings- och forskningsministeriet och det tyska ministeriet för ekonomi och klimatåtgärder. Ett av de områden som omfattas av projektet är den kemiska industrin (exklusive raffinaderier), som släpper ut cirka 112 ton koldioxidekvivalenter per år. Det står för cirka 15 procent av Tysklands totala utsläpp, även om sektorn endast står för cirka 7 procent av den totala energiförbrukningen.

Den uppenbara obalansen mellan energiförbrukning och utsläpp inom den kemiska sektorn beror på industrins användning av fossila bränslen som basmaterial. Den kemiska industrin använder inte bara kol, olja och naturgas som energikällor, utan bryter också ner dessa resurser som råmaterial till grundämnen, främst kol och väte, för att kunna kombineras för att producera kemiska produkter. Det är så industrin producerar basmaterial som ammoniak och metanol, som sedan vidareförädlas till plast och konstharts, konstgödsel och färg, personliga hygienprodukter, rengöringsmedel och läkemedel. Alla dessa produkter innehåller fossila bränslen, och vissa består till och med helt av fossila bränslen, där förbränning eller förbrukande av växthusgaser står för hälften av industrins utsläpp, medan den andra hälften kommer från omvandlingsprocessen.

Grönt väte är nyckeln till en hållbar kemisk industri

Även om den kemiska industrins energi helt och hållet kom från hållbara källor skulle den därför bara halvera utsläppen. Den kemiska industrin skulle kunna mer än halvera sina utsläpp genom att byta från fossilt (grå) väte till hållbart (grönt) väte. Hittills har väte framställts nästan uteslutande från fossila bränslen. Tyskland, som får cirka 5 % av sitt väte från förnybara källor, är en internationell ledare. Till 2045/2050 kommer Tysklands vätgasbehov att öka mer än sexfaldigt till mer än 220 TWH. Toppbehovet kan vara så högt som 283 TWH, vilket motsvarar 7,5 gånger strömförbrukningen.